Vad är IT-säkerhet?
IT-säkerhet, även kallat cybersäkerhet, handlar om att skydda informationssystem, data och nätverk från obehörig åtkomst, intrång, skador och andra hot. Det täcker in allt från tekniska skydd (som brandväggar, kryptering och antivirus) till organisatoriska rutiner och utbildning av personal. Målet är att säkerställa konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet för informationen i verksamheten – i praktiken att minimera risken för att känsliga uppgifter inte ska hamna i fel händer, att information inte manipuleras eller förstörs, och att IT-tjänsterna fungerar när de behövs.
För små och medelstora företag är IT-säkerhet idag en avgörande del av själva affärsverksamheten. Utan rätt skydd kan ett företag drabbas av driftstopp, ekonomiska förluster och skadat anseende vid en cyberincident, vilket kan vara svårare att återhämta sig från för ett litet företag än för ett stort. IT-säkerhet är därför inte enbart en teknisk fråga, utan också en strategisk ledningsfråga som påverkar företagets överlevnad och tillväxt.
Informationssäkerhet vs IT-säkerhet
Det råder ibland förvirring kring IT-säkerhet (cybersäkerhet) och informationssäkerhet. Kortfattat kan man säga att informationssäkerhet är det övergripande arbetet för att skydda all information i en organisation – oavsett om informationen är digital eller fysisk – så att den förblir korrekt, tillgänglig och skyddad från obehöriga.
IT-säkerhet är en delmängd av detta och fokuserar enbart på den digitala informationen och IT-systemen. Medan informationssäkerhet även inkluderar exempelvis dokument i pappersform och administrativa rutiner, handlar IT-säkerhet om den tekniska delen: att skydda datorer, servrar, nätverk och annan digital infrastruktur från intrång och skador.
Man kan säga att IT-säkerhet (cybersäkerhet) är verktygslådan inom informationssäkerhetens tekniska ben. Informationssäkerhet omfattar både tekniska åtgärder (som tex brandväggar, kryptering, backup, skydd av system och applikationer både lokalt och i molnet med mera) och administrativa åtgärder (som policys, rutiner och utbildning) för att skydda informationen.
Vanliga IT-säkerhetsproblem som drabbar företag
Många företag utsätts varje år för olika typer av IT-säkerhetsincidenter. Här är några av de vanligaste problemen som kan uppstå – och som alla organisationer bör vara medvetna om.
Ransomware (utpressningsvirus)
Ransomware är en typ av skadlig programvara som krypterar företagets filer och system, vilket gör informationen otillgänglig. Angriparna kräver sedan en lösensumma i utbyte mot krypteringsnyckeln, ofta med betalningar i kryptovalutor som Bitcoin. Företag kan drabbas hårt ekonomiskt, förlora affärskritisk data och uppleva allvarliga avbrott i verksamheten.
Phishing och social engineering
Phishing innebär att angripare skickar falska mejl eller meddelanden med syftet att lura användare att lämna ut lösenord eller annan känslig information. Social engineering bygger vidare på detta genom att manipulera mänskliga beteenden och känslor, som stress eller förtroende, för att få offret att agera snabbt och utan eftertanke. Dessa attacker kan resultera i omfattande ekonomiska förluster eller informationsläckage.
Sårbarheter i mjukvara och system
Många företag utsätts för attacker där angripare utnyttjar säkerhetsluckor och buggar i programvara eller webbapplikationer för att ta sig in i nätverk och system. Dessa säkerhetshål kan finnas i allt från vanliga operativsystem till företagsanpassade applikationer och tjänster som inte uppdaterats regelbundet. Utan kontinuerlig uppdatering och säkerhetsarbete kan dessa brister ge obehöriga personer full åtkomst till känslig företagsinformation.
Svaga lösenord och bristande autentisering
Användning av svaga, enkla eller återanvända lösenord gör det lättare för hackare att komma åt företagsdata och interna system. Många intrång sker eftersom företag saknar tillräckligt starka lösenordspolicyer eller undviker tvåfaktorsautentisering. Att implementera bättre lösenordshantering (eller passkeys) och krav på flera verifieringssteg är avgörande för att stärka företagets skydd mot intrång.
Företagsbedrägerier (Business Email Compromise, BEC)
Business Email Compromise är en form av bedrägeri där angripare utger sig för att vara företagsledare eller andra nyckelpersoner i syfte att lura anställda att genomföra betalningar eller dela konfidentiell information. Dessa attacker är ofta välplanerade och bygger på noggrann research för att framstå som trovärdiga. Resultatet kan bli ekonomiska förluster i miljonklassen och betydande skador på företagets anseende.
Inte sällan används en kombination av ovan av en angripare - när angriparen väl fått initial tillgång (genom t.ex. ett phishingmejl eller ett svagt lösenord), försöker denne vanligtvis etablera en permanent närvaro i nätverket och i systemen. Det kan innebära att installera bakdörrar, skapa dolda användarkonton eller röra sig vidare (kallas ofta “lateralt”) till andra system internt för att höja sina behörigheter. Under denna fas gäller det för angriparen att undvika upptäckt – många avancerade intrång pågår smygande under lång tid. Inte sällan kan en hotaktör finnas i ett företag eller organisations IT-miljö i månader innan de genomför sin attack – och då är det för sent.
Exempel på ett större intrång i Sverige
Ett känt fall i Sverige är intrånget på Sportadmin – där Sportadmin meddelade i mitten på januari 2025 att ett intrång skett och en stor mängd data exfiltrerats från deras system. Först i mitten på mars så släpps en stor mängd medlemsinformation ut för nedladdning på Darknet. I skrivande stund är intrånget på Sportadmin det största i Sveriges historia med omkring 2 miljoner individposter som hamnat på vift.
Varför är IT-säkerhet viktigt för företag?
Under de senaste åren har cyberhoten ökat i omfattning och komplexitet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rapporterar att antalet försök till cyberangrepp ökade kraftigt under 2023 mot både statliga myndigheter och företag. Små företag är ofta hårt utsatta – många cyberangrepp drabbar leverantörskedjor och mindre aktörer som kan ha svagare skydd. Samtidigt saknar mindre aktörer, såsom små och medelstora företag, ofta ett tillfredsställande cybersäkerhetsarbete på grund av begränsade resurser och kompetensbrist. I många fall underskattas också värdet av den egna informationen, och säkerhetsmedvetandet kan vara lågt. Konsekvensen blir att majoriteten av lite mindre företag generellt är mer sårbara än större företag för IT-intrång.
Ett enda dataintrång eller en ransomware-attack kan få allvarliga följder. Förutom direkta kostnader för att åtgärda incidenten kan företaget tappa intäkter under avbrott i IT-systemen och drabbas av förlorat förtroende hos kunder och partners. Små bolag har svårare att bära sådana konsekvenser och riskerar i värsta fall att behöva lägga ned verksamheten efter en allvarlig cyberincident. Dessutom ställs idag krav från affärspartners – större kunder och leverantörer förväntar sig att även små företag upprätthåller minst en grundläggande nivå av IT-säkerhet. Att investera i cybersäkerhet ger därför en konkurrensfördel: det skyddar inte bara mot attacker utan stärker också företagets professionalitet och förmåga att ingå i större affärsekosystem. För företagsledningen innebär detta att IT-säkerhet bör integreras i affärsstrategin och riskhanteringen.
Samtidigt finns det idag mer stöd och vägledning att få än någonsin, tack vare ökat fokus på cybersäkerhet i samhället. Staten och olika branschorganisationer har tagit initiativ för att hjälpa mindre företag höja sin säkerhetsnivå.
Är ditt företag tillräckligt skyddat?
Cynaps hjälper små och medelstora företag att stärka sitt IT-skydd med skräddarsydda cybersäkerhetslösningar.
Sveriges nationella strategi för cybersäkerhet
För att stärka samhällets digitala motståndskraft har den svenska regeringen tagit fram en nationell strategi för cybersäkerhet för perioden 2025–2029. Syftet med strategin är att ange en tydlig riktning för Sveriges cybersäkerhetsarbete under de kommande fem åren och ersätta den tidigare strategin från 2017. Regeringens vision är “ett motståndskraftigt Sverige med en hög nivå av cybersäkerhet, där samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas även vid cybersäkerhetsincidenter”. Detta innebär att även om cyberangrepp inträffar ska kritiska tjänster och funktioner fortsätta fungera, så att samhället inte lamslås.
Så ska Sverige hantera framtidens cyberhot
Strategin tar avstamp i en bred analys av det aktuella hotlandskapet. Den konstaterar att digitaliseringen berör nästan alla aspekter av samhälle och näringsliv, vilket gör att cyberincidenter kan få omfattande konsekvenser. Hotaktörer som statsstödda angripare, kriminella grupper och cyberaktivister pekas ut som centrala risker som Sverige måste hantera.
För att möta dessa hot och sårbarheter identifierar strategin tre övergripande prioriteringsområden (pelare).
Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete
Här betonar strategin vikten av att verksamheter – både offentliga och privata – arbetar proaktivt och kontinuerligt med sin IT-säkerhet. Det handlar om att införa ledningssystem för informationssäkerhet, genomföra riskanalyser regelbundet och vidta skyddsåtgärder i hela organisationen. Cybersäkerhet ska integreras i det löpande arbetet och inte ses som en engångsinsats. För små och medelstora företag innebär detta pelarområde att man bör jobba strukturerat med grundläggande skydd (t.ex. uppdaterade system, säkra lösenord och backup-rutiner) samt ha en plan för incidenthantering.
Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetens
Strategin understryker behovet av att öka kompetensen inom cybersäkerhet i Sverige. Detta inkluderar satsningar på utbildning, forskning och medvetandehöjande insatser. Universitet och högskolor ska utbilda nästa generations cybersäkerhetsexperter, men även yrkesverksamma behöver kontinuerlig fortbildning. För företagen – inte minst de mindre – innebär detta att det kommer bli lättare att få tag på relevant kompetens framöver, samtidigt som de själva uppmuntras att höja kunskapsnivån internt. Medarbetare på alla nivåer behöver baskunskaper i informationssäkerhet, och ledningen behöver förstå strategiska risker kopplade till IT. Staten avser även stimulera samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och akademi för att sprida kunskap och bästa praxis.
Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera incidenter
Trots ett gott förebyggande arbete kommer incidenter att inträffa, och då gäller det att kunna upptäcka och begränsa skadorna snabbt. Strategin betonar därför att Sverige måste stärka sin incidenthantering och krisberedskap inom cyberområdet. Här ingår att utveckla National Cybersecurity Center (NCSC) som nav för varningar och informationsdelning, förbättra möjligheterna att spåra och lagföra cyberbrottslingar samt öva respons på cyberangrepp. För företag innebär detta pelarområde att man uppmanas ha planer och rutiner för vad som ska göras vid t.ex. ett dataintrång eller driftstörning – och att samverka med branschkollegor och myndigheter om incidenter sker. Regeringen har exempelvis gett MSB i uppdrag att kartlägga kommunernas cybersäkerhetsförmåga och initierat åtgärder för att höja incidentberedskapen även på lokal nivå.
Ökat fokus på cybersäkerhet hos små och medelstora företag
Den nationella strategin för cybersäkerhet lyfter särskilt fram behovet av att höja säkerhetsnivån även hos mindre aktörer i samhället. Många små och medelstora företag har begränsade resurser och kompetens inom området, vilket gör dem särskilt sårbara för cyberhot. Strategin betonar att dessa företag ofta saknar ett tillfredsställande cybersäkerhetsarbete.
För att möta denna utmaning innehåller strategin ett särskilt mål – Mål 6: “utvecklat stöd för små och medelstora företags cybersäkerhetsarbete”. Syftet är att ge företag bättre förutsättningar att skydda sin verksamhet genom:
- Tydligare vägledningar
- Ökad kunskapsspridning
- Främjande av säkra IT- och molntjänster
Detta innebär att staten ska skapa bättre möjligheter för småföretag att ta del av konkreta verktyg och rekommendationer för att stärka sin digitala motståndskraft.
En långsiktig satsning på motståndskraft
Den nationella strategin markerar ett skifte från ett reaktivt till ett proaktivt förhållningssätt inom cybersäkerhet. Fokus ligger nu på att bygga en långsiktig motståndskraft i hela samhället. För små och medelstora företag innebär detta ökat stöd, högre förväntningar på säkerhetsarbete och en tryggare digital miljö att verka i på sikt.
Genom att ta till sig strategins intentioner – systematik, kompetensutveckling och god incidenthantering – kan företag rusta sig för framtidens utmaningar samtidigt som de drar nytta av digitaliseringens möjligheter på ett säkert sätt.
Vill du läsa mer om den nya nationella strategin för cybersäkerhet? Ta del av hela rapporten här
Regulatoriska ramverk och lagar inom cybersäkerhet i Sverige
Cybersäkerheten påverkas i hög grad av olika lagar och regleringar. För företag – inte minst de i känsliga branscher – är det viktigt att känna till vilka krav som ställs av lagstiftning och myndigheter.
I Sverige finns flera centrala regelverk som styr arbetet med cybersäkerhet. Dessa ramverk ställer krav på hur organisationer ska skydda sin information, hantera risker och agera vid incidenter.
Nedan följer en genomgång av viktiga regulatoriska ramverk som är aktuella i Sverige samt hur de påverkar cybersäkerhetsarbetet. Vi lyfter även branschspecifika krav inom exempelvis hälso- och sjukvård, energisektorn och offentlig sektor.
NIS2-direktivet (EU)
NIS2 är EU:s nya direktiv för nätverks- och informationssäkerhet, som antogs i slutet av 2022. Syftet med NIS2 är att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå inom unionen. Jämfört med det första NIS-direktivet ställer NIS2 tydligare krav på att organisationer genomför riskanalyser, vidtar tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder samt rapporterar incidenter.
Många fler organisationer kommer att omfattas av de nya reglerna – i praktiken alla medelstora och stora företag inom ett 20-tal utpekade sektorer anses som ”väsentliga” eller ”viktiga” enligt direktivet. Det inkluderar bland annat energi, hälso- och sjukvård, transport, bank och finans, digital infrastruktur, offentliga tjänster med flera.
NIS2 ska införlivas i svensk lagstiftning genom en ny lag som beräknas träda i kraft under 2025. När NIS2-lagen börjar gälla kommer många företag behöva uppdatera sina säkerhetsrutiner för att uppfylla de minimikrav som ställs. Detta kan innebära att införa striktare åtkomstkontroller, regelbundet testa sin beredskap, och ha tydliga processer för att rapportera allvarliga IT-incidenter till berörda myndigheter inom angivna tidsfrister. Små företag undantas i regel om de inte har en kritisk roll, men de kan ändå beröras indirekt genom krav från kunder eller leverantörer i de reglerade sektorerna.
DORA-förordningen (EU)
Digital Operational Resilience Act (DORA) är en EU-förordning som specifikt riktar sig till finanssektorn. Den börjar tillämpas den 17 januari 2025 och ställer nya krav på banker, försäkringsbolag, fintech-bolag och andra finansiella aktörer för att säkerställa deras digitala motståndskraft. DORA omfattar bland annat hantering av IT-risker, incidentrapportering, outsourcing (särskilt till molntjänster) och regelbunden testning av säkerheten i kritiska system. Eftersom DORA är en förordning gäller den direkt i alla medlemsländer, men Sverige har kompletterat med nationella lagar för tillsyn. Finansinspektionen och Riksbanken har utsetts till ansvariga myndigheter för att övervaka efterlevnaden av DORA i Sverige. För finansbolag (inklusive medelstora sådana) innebär DORA en skärpning – man måste ha mycket god koll på sina leverantörskedjor och kunna visa att man klarar av allvarliga IT-störningar utan att kunder drabbas. Små företag utanför finansbranschen berörs inte direkt av DORA, men för de företag som verkar inom fintech blir det viktigt att uppfylla de högre standarderna för cybersäkerhet, annars riskerar man att mista affärer.
Dataskyddsförordningen (GDPR)
GDPR är EU:s dataskyddslagstiftning (införd 2018) som fortfarande är högst relevant ur cybersäkerhetssynpunkt. GDPR kräver att alla organisationer skyddar personuppgifter med lämpliga säkerhetsåtgärder och att man anmäler allvarliga personuppgiftsincidenter till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). För svenska företag innebär detta att informationssäkerhet för personuppgifter är ett lagkrav – man måste bland annat ha accesskontroller så att endast behörig personal kommer åt känsliga kund- eller personaldata, och vid dataintrång som rör personuppgifter kan sanktionsavgifter (böter) utdömas. GDPR påverkar alla branscher, inklusive små företag som behandlar exempelvis kundregister. Även om GDPR i sig inte detaljstyr tekniska lösningar, fungerar den som en drivkraft för bättre IT-säkerhet då överträdelser kan bli kostsamma och skada förtroendet hos kunderna.
Cybersäkerhet – ett växande ansvar för svenska företag
Regelverket kring cybersäkerhet blir alltmer omfattande. EU-initiativ som NIS2 och DORA höjer ribban för säkerhetsarbetet och gör att cybersäkerhet får en lika självklar plats som fysisk säkerhet eller arbetsmiljö inom företagsstyrning.
Vad innebär det för små och medelstora företag?
För svenska små och medelstora företag gäller det att hålla sig informerade om vilka lagar som berör deras verksamhet.
För att uppfylla regelverken rekommenderar myndigheter som MSB att företag arbetar riskbaserat – alltså identifiera vilka tillgångar och system som är kritiska i just ditt företag och se till att skydda dem i linje med gällande krav. Med andra ord ska säkerhetsåtgärderna stå i proportion till de risker man har och de regler man omfattas av. Genom att följa utvecklingen (t.ex. via MSB och branschorganisationer) och anamma en säkerhetskultur i företaget kan man både uppfylla lagkrav och minska risken för kostsamma incidenter.
Ta nästa steg mot en trygg digital framtid
IT-säkerhet är en kontinuerlig process – från utbildning av personal till tekniska uppgraderingar – och med rätt insatser blir den en möjliggörare för trygg digital affärsutveckling, snarare än ett hinder.
Som företagare i Sverige handlar IT-säkerhet om att skydda det man byggt upp, skapa förtroende hos sina kunder och partners, och bidra till ett robust digitalt samhälle. Med stöd av nationella strategier och tydligare regelverk finns förutsättningarna för alla, även mindre företag, att lyckas med detta viktiga arbete.
Vill du veta hur ditt företag kan möta kraven och samtidigt skapa nya möjligheter?
Cynaps hjälper dig att bygga en säker och hållbar digital grund – från analys till genomförande.