Skuggan av en person som tittar i sin mobil syns genom den frostade glasväggen till ett mötesrum. Längst bort i korridoren syns stadens hustak genom ett fönster i skymningen.

Skugg-AI – när personalen använder AI-verktyg som ingen har godkänt

Projektledaren betalar för ChatGPT ur egen ficka, eftersom gratisversionen var för långsam. Hon använder den till det mesta, från mötesanteckningar till kundmejl och sammanfattningar av offerter. Ekonomiassistenten har lagt till ett tillägg i webbläsaren som läser hans mejl och föreslår svar. Ingen av dem har frågat någon. Det finns ingen att fråga, och det har aldrig känts som något man behöver fråga om. Det här kallas skugg-AI, på engelska shadow AI.

Själva företeelsen har funnits länge under namnet skugg-IT, alltså program och tjänster som personalen använder utan att företaget vet om det. Skillnaden är hur mycket AI-verktygen får se.

Vad är skugg-AI?

Skugg-AI är AI-verktyg som används i arbetet utan att företaget har godkänt dem eller ens känner till dem. Det kan vara privata konton på ChatGPT, Claude eller Gemini, eller AI-funktioner i appar som personalen redan använder. Tillägg i webbläsaren och små nischtjänster för allt från bildgenerering till avtalsgranskning räknas också. Det gör även verktyget som marknadsavdelningen hittade på LinkedIn och matade med tonalitetsguiden och de senaste kundcasen.

I januari 2026 publicerade fackförbundet Akavia (ekonomer, jurister och andra akademiker) rapporten Från potential till praktik, med svar från nästan 4 000 medlemmar. På frågan om de hade en privat mejladress kopplad till AI-verktyg som de använder i arbetet svarade hälften ja, och var sjätte betalade själv för verktygen.

AI-användningen har ökat mycket de senaste åren. År 2026 hade 47 procent av befolkningen från 16 år och uppåt använt generativ AI under de senaste tre månaderna, enligt Befolkningens it-användning 2026 från Statistiska centralbyrån (SCB). I SCB:s Artificiell intelligens i Sverige 2026, som gäller 2025, hade 18 procent använt generativ AI i arbetet och 30 procent privat.

Vad som skiljer skugg-AI från skugg-IT

Med en fildelningstjänst delar man en fil då och då. Med ett AI-verktyg klistrar man in hela mejltrådar, avtalsutkast och kunduppgifter varje dag, för att verktyget ska förstå sammanhanget. Ju bättre svar man vill ha, desto mer lämnar man ifrån sig.

Men det som kommer tillbaka kan också vara fel. Svaren låter lika övertygande när de inte stämmer. En sammanfattning kan sakna den viktigaste klausulen i avtalet, och en uträkning kan se rimlig ut utan att vara det. Används verktyget i det tysta frågar heller ingen hur mycket resultatet går att lita på. Felet kan märkas först när det redan har kostat pengar.

Många AI-tjänster gör dessutom saker åt användaren och behöver då tillgång till mejl, kalender och filer. Ett tillägg som läser inkorgen för att föreslå svar kan läsa hela inkorgen. Vem som står bakom tjänsten och vad den gör med informationen är frågor som få ställer innan de klickar på "Lägg till".

Vad som kan gå fel

Ingen behöver bryta sig in för att företagets information ska hamna på fel ställe. Personuppgifter i ett kundmejl, lönesiffror i ett underlag och ett avtalsutkast hanteras på tjänstens villkor så fort de klistras in i ett privat konto. Företaget har inget avtal med tjänsten om vad den får göra med uppgifterna. Ansvaret enligt dataskyddsförordningen (GDPR) ligger ändå kvar hos företaget, eftersom uppgifterna används i arbetet.

IBM:s årliga Cost of a Data Breach Report 2026 bygger på intrång hos 602 företag i 16 länder. I årets rapport var skugg-AI, alltså att anställda använt AI som företaget inte godkänt, inblandad i 43 procent av säkerhetsincidenterna, mot 20 procent året innan. De incidenterna kostade i genomsnitt omkring 54 miljoner kronor, mot omkring 46 miljoner året innan. I ungefär vart femte fall uppgav företaget att det fått betala böter.

Tillägg som kommer åt mycket kan också bli en väg in. I mars 2026 beskrev Microsofts säkerhetsforskare webbläsartillägg som utgav sig för att vara AI-assistenter men i det tysta samlade in användarnas samtal med bland annat ChatGPT och DeepSeek. Tilläggen spreds via Chrome Web Store, Googles butik för tillägg, och nådde nästan en miljon installationer. Microsofts egna mätningar visade att tilläggen användes hos mer än 20 000 företag. Den som tackade nej till insamlingen fick den påslagen igen vid nästa uppdatering.

I mars 2026 kapades dessutom ett mjukvarubibliotek som många AI-tjänster bygger på, och de manipulerade versionerna samlade in inloggningsuppgifter. Vi har skrivit om det i När en uppdatering i bakgrunden stjäl dina lösenord.

Varför ett förbud inte hjälper

Den första tanken är ofta ett förbud. Men det fungerar ungefär lika bra som när företag försökte förbjuda privata mobiler på jobbet. Nyttan är för stor, både för den enskilde och för företaget, som annars riskerar att bli långsammare än sina konkurrenter. Projektledaren som sparar tid varje dag slutar inte använda sitt verktyg bara för att ledningen skickar ut ett mejl. Hon slutar berätta om det.

Vad kan man göra?

Börja med att ta reda på vad som används. Fråga personalen vilka AI-verktyg de använder, vad de gör med dem och vad de klistrar in, och gör klart att ingen råkar illa ut för sina svar.

Med ett godkänt alternativ finns det mindre anledning att använda privata konton. Det kan vara ett företagskonto i ett eller två AI-verktyg. Välj ett där ni bestämmer vem som får logga in och där villkoren säger att era uppgifter inte används för att träna AI-modellerna. Vi har skrivit mer om skillnaderna i Copilot, ChatGPT och Claude på jobbet.

Reglerna kan vara få, bara alla känner till dem. Personuppgifter, kunduppgifter, avtal och lösenord klistras aldrig in i verktyg som företaget inte har godkänt. En människa kontrollerar siffror och juridik innan något går ut till kund, och ingen installerar ett tillägg utan att någon har tittat på det först.

Sedan februari 2025 kräver EU:s AI-förordning dessutom att företag som använder AI-system hjälper personalen att få kunskap om AI. Efter en ändring i juli 2026 krävs ingen bestämd kunskapsnivå, och ingen utbildning är obligatorisk. För ett vanligt företag kan en kort genomgång och en enkel nedskriven policy räcka långt.

Och någon behöver hålla löpande koll, hos er eller hos den som sköter er IT-säkerhet. Nya AI-verktyg dyker upp hela tiden, och tillägg uppdateras och kommer åt mer än förut. Det som var rimligt i våras är kanske inte det i höst.

John Klaar IT konsult i Malmö

Vill ni få ordning på AI-användningen utan att stoppa den?

Vi tar reda på vilka AI-tjänster och tillägg som faktiskt används hos er. Sedan sätter vi upp godkända alternativ, gärna i Microsoft 365, som många redan har. Ni får företagskonton där ni bestämmer vem som får logga in, med ett avtal som säger vad tjänsten får göra med era uppgifter. Tillsammans med er skriver vi också de få regler alla behöver känna till. Och vi håller löpande koll, som en del av er IT-säkerhet.

Ni behöver inte reda ut det själva. Ring John eller skicka ett mejl, så bokar han en första genomgång med er.

Ring: +46-10-88 99 114E-post: [email protected]

Fler artiklar